Malware – olika typer av skadlig programvara och hur du kan undvika dem

Vad är Malware?

Malware är en förkortning av "malicious software", vilket betyder 'skadlig programvara' på svenska. Det är ett samlingsnamn för alla typer av programvara som är avsedda att skada, få obehörig åtkomst eller störa ett datorsystem, nätverk eller en mobilenhet. 

Vad finns det för typer av malware? Vi listar 12 typer av skadlig kod du bör känna till

Det finns flera typer av skadlig programvara som är avsedda för att skada. Det är viktigt att notera att gränserna mellan dessa programvaror ofta är otydliga. Många typer av malware har överlappande funktioner, eller så underlättar en typ spridningen av en annan. Nedan går vi igenom 12 typer av malware som är bra att känna till. 

1. Virus

Virus är en av de vanligaste formerna av malware. I det här fallet sprider angriparen skadlig kod genom att utnyttja säkerhetsbrister i befintliga program. Ett virus aktiveras först när en användare öppnar eller använder det infekterade programmet. Det kan skada eller radera data, använda en användares e-post för att sprida sig vidare, eller i värsta fall radera allt på en hårddisk.

2. Datormask (worms)

Datormaskar skiljer sig från virus genom sin förmåga att sprida sig autonomt och replikera över datorer och nätverk. De utnyttjar säkerhetsbrister för att sprida sig, ofta utan att användaren behöver interagera. Till skillnad från virus är maskar inte beroende av att bifogas till befintliga program och kan verka dolt tills deras replikering förbrukar betydande systemresurser eller nätverksbandbredd.

3. Trojaner

En trojan är en typ av skadlig programvara som maskerar sig som legitim. När den aktiveras utför den förprogrammerade handlingar, som att spionera på användaren, genomföra obehöriga betalningar, skicka skräppost eller attackera andra system. Till skillnad från virus och maskar sprider trojaner sig inte själva. En vanlig variant är bakdörren, vilket ger angriparen fjärråtkomst till den infekterade datorn.

4. Ransomware

Ransomware utgör en av de mest lönsamma och utbredda formerna av malware. Denna typ av attack krypterar filer på drabbade enheter, vilket effektivt blockerar användarens åtkomst. För att återfå tillgång kräver angriparna en lösensumma, oftast i form av kryptovaluta. Det är av yttersta vikt att starkt avråda från att betala lösensumman, då detta inte garanterar filernas återställning och dessutom uppmuntrar till fortsatt kriminell verksamhet.

5. Spionprogram (Spyware)

Spionprogram är en typ av skadlig kod som installeras utan användarens medvetande. Syftet är att i hemlighet samla in och överföra personlig information till angripare. Exempel på sådan information kan vara surfvanor, inloggningsuppgifter eller skärminspelningar. Spionprogram verkar ofta tyst i bakgrunden.

6. Adware

Adware visar oönskade annonser, ofta som popup-fönster, och samlar då in användardata för riktad marknadsföring. Även om det anses vara mindre skadligt, kan adware försämra enhetens prestanda och öka sårbarheten för andra skadliga program genom installation av ytterligare programvara eller ändring av webbläsarinställningar.

7. Rootkit (Spökprogram)

Rootkit är en samling programvaror som gräver sig djupt in i operativsystemet. Dess syfte är att ge angripare obemärkt kontroll och ihållande åtkomst till enheten.

8. Botnets

Botnets är nätverk av infekterade enheter som fjärrstyrs av angripare. De används ofta för storskaliga attacker såsom distribuerade överbelastningsattacker (DDoS), spam och datastöld.

9. Cryptojacking

Denna typ av malware utnyttjar infekterade enheters resurser, såsom processorkraft, för att utvinna kryptovaluta utan användarens medgivande. Cryptojacking har blivit en lukrativ praxis med den ökande populariteten av kryptovalutor.

10. Wipers

Wipers är en typ av malware som är designade för att radera data, ta bort spår av en attack eller helt enkelt orsaka irreparabel skada på ett system eller nätverk.

11. Filbaserad Malware (Fileless Malware)

Filbaserad malware är en typ av skadlig programvara som använder legitima program och processer för att infektera en dator, vilket lämnar minimala spår och gör den utmanande att upptäcka med traditionella antivirusprogram.

12. Scareware

Scareware lurar användare att tro att deras dator är infekterad med virus i syfte att övertyga dem att köpa falsk säkerhetsprogramvara.

Hur sprids malware? Nedan listar vi 5 spridningsmetoder av skadlig kod 

Ja, hur sprids egentligen malware? Nedan listar vi 5 spridningsmetoder. 

1. E-postbilagor och nätfiske (phishing)

Cyberbrottslingar sprider ofta skadlig programvara genom e-postbilagor, ofta förklädda till legitima dokument som kvitton eller fakturor. När användare öppnar dessa bilagor aktiveras programvaran och infekterar enheten.

Phishing är en vanlig metod där angripare vilseleder användare via SMS eller e-post, ofta genom att utge sig för att vara betrodda avsändare, i syfte att stjäla känslig information eller sprida skadlig programvara. Vissa typer av skadlig programvara kan även ta över e-postkonton för att sprida infekterad e-post till kontakter, vilket leder till ytterligare spridning.

Läs mer om hur du kan känna igen och skydda dig mot phishing.

2. Skadliga hemsidor och nedladdningar

Skadliga hemsidor och nedladdningar utgör en annan betydande risk. Vissa hemsidor är specifikt designade för att sprida malware, där den skadliga programvaran laddas ner till offrets enhet bara genom att besöka hemsidan, en metod som kallas drive-by download. Malware kan också dölja sig i till synes pålitliga filer som videor, bilder och programvara som laddas ner från internet.

3. Infekterad programvara och mobilappar

Spridning sker ofta via infekterad programvara och mobilappar. Användare kan omedvetet installera skadlig programvara som verkar legitim, men som laddats ned tillsammans med infekterad programvara. Skadlig mobilprogramvara blir allt vanligare, särskilt när den laddas ner från andra källor än officiella appbutiker. 

4. Fysiska enheter

Fysiska enheter såsom USB-minnen kan också vara bärare av malware. Den skadliga koden kan automatiskt starta och infektera enheten när USB-enheten ansluts till en dator.

5. Nätverkssårbarheter

Nätverkssårbarheter kan också utnyttjas för att sprida malware. Genom att utnyttja föråldrad programvara, öppna portar och andra säkerhetsbrister kan malware sprida sig snabbt inom och mellan nätverk.

Hur kan du skydda dig mot malware? Vi listar 7 sätt att skydda dig på

Att skydda sig mot malware kräver en proaktiv och flerskiktad strategi. Ingen enskild åtgärd räcker, det är först genom en kombination av tekniska skyddsåtgärder och medvetna användarbeteenden som ett effektivt försvar kan uppnås.

1. Kontinuerlig uppdatering av operativsystem och programvara

En grundläggande säkerhetsåtgärd är att regelbundet uppdatera operativsystem, såsom Windows och macOS, och all annan programvara. Dessa uppdateringar innehåller ofta kritiska säkerhetskorrigeringar som täpper till sårbarheter som annars kan utnyttjas av skadlig programvara. Vi rekommenderar starkt att aktivera automatiska uppdateringar för att säkerställa att systemet alltid har det senaste skyddet utan manuell intervention.

2. Använd antivirusprogram och brandväggar

Installation av ett pålitligt och högkvalitativt antivirusprogram är avgörande. Dess betydelse underskattas ofta, men utan ett robust virusskydd är datorn sårbar för malware, vilket kan leda till betydande skada. Det är lika viktigt att regelbundet programmera och utföra genomsökningar med antivirusprogrammet.

En brandvägg utgör datorns första försvarslinje, en sköld mellan datorn och internet. Det är viktigt att säkerställa att brandväggen fungerar korrekt och blockerar misstänksamma filer samt osäkra hemsidor. Antivirusprogram och brandväggar kompletterar varandra och samverkar för att maximera försvaret mot malware.

3. Säkerhetskopiera regelbundet all data

Regelbunden säkerhetskopiering av viktiga filer till en extern hårddisk eller molnlagring är en avgörande skyddsåtgärd. Den gör det möjligt att återställa data om datorn skulle drabbas av virus eller en ransomware-attack. Det är också viktigt att säkerhetskopiorna förvaras säkert och isolerat från det primära systemet, för att minimera risken att även de blir infekterade.

4. Var försiktig med att klicka på länkar, bilagor och nedladdningar

En annan rekommenderad åtgärd är vara mycket försiktig med att klicka på misstänksamma länkar eller ladda ner filer från opålitliga källor. En grundläggande säkerhetsregel är att aldrig öppna oväntade e-postbilagor,  även om de ser ut att komma från en betrodd avsändare, om något verkar misstänkt. Det är också viktigt att undvika att installera appar från inofficiella appbutiker, eftersom dessa ofta saknar tillräcklig säkerhetskontroll.

5. Begränsa administratörsrättigheter

Vid daglig användning av en dator bör man använda ett begränsat konto, även kallat standardkonto. Administratörskonton har rättigheter att installera program och göra systemomfattande ändringar, vilket kan utnyttjas av malware för att ta kontroll över hela systemet. Genom att begränsa dessa rättigheter minskar risken för allvarliga infektioner och skador på systemet.

6. Använd dig av säkra surfvanor

Säkra surfvanor är avgörande för att förebygga malware-attacker. Undvik obekanta hemsidor som erbjuder gratisinnehåll och lita inte på popup-fönster som uppmanar till nedladdning. Använd fildelningstjänster med försiktighet och skanna alltid okända USB-minnen innan du öppnar filer.

7. Inför en Zero Trust-modell

Något som kan stärka en organisations säkerhet är en Zero Trust-modell, där inget förtroende ges automatiskt till någon användare eller enhet, oavsett om den befinner sig inom eller utanför nätverket. Tvåfaktorsautentisering är en nyckelkomponent som kan minska identitetsattacker med över 99 %.

Ett robust försvar byggs genom en kombination av åtgärder snarare än enskilda lösningar. Uppdateringar, antivirusprogram, brandväggar och säkerhetskopior måste samverka. Att förlita sig på enbart ett enda skydd skapar sårbarheter. Den mänskliga faktorn är avgörande. Användare måste vara vaksamma, tänka efter innan de klickar och ständigt anpassa sig till nya hot. Cybersäkerhet är en kontinuerlig process som kräver ständigt lärande och medvetenhet.

Hur ska du göra för att angriparna inte ska få tag i din eller dina anställdas personliga information? Skaffa DoldAdress så hjälper vi dig att ta bort din personliga information från nätet!

Hur tar man bort malware?

Om du misstänker eller bekräftar en malware-attack, bör du eller din organisation agera snabbt för att minimera skadan och återställa systemets integritet. Nedan går vi igenom initiala åtgärder vid misstanke av en malware-infektion, och sedan går vi igenom hur du kan ta bort den skadliga programvaran om du redan utsatts. 

Initiala åtgärder vid misstanke: 

• Koppla bort från internet

Koppla bort nätverkskabeln eller stäng av Wi-Fi direkt för att förhindra spridning eller kommunikation med angripare.

• Säkerhetskopiera viktiga filer (om möjligt):

Om du känner dig trygg, säkerhetskopiera viktiga filer till externa källor. Var dock försiktig så att du inte sprider infektionen.

• Isolera systemet:

Koppla bort från nätverket eller stäng av den drabbade datorn för att stoppa ytterligare spridning. 

• Använd traditionella och säkra kommunikationsmetoder:

Om du arbetar i en organisation, använd dig av traditionella och säkra kommunikationsvägar, som telefon för att diskutera nästa steg, då angripare kan övervaka nätverket.

• Meddela intressenter:

Följ er plan för incidenthantering och rapportera händelsen till behöriga myndigheter, exempelvis CERT-SE i Sverige.

Åtgärder för borttagning av skadlig kod:

1. Starta om datorn i säkert läge: 

För att underlätta borttagningen av malware och förhindra att det startar, börja med att starta om datorn i felsäkert läge med nätverk.

2. Ta bort temporära filer:

Förbättra systemets prestanda och underlätta skanning genom att rensa bort onödiga temporära filer.

3. Återställ webbläsarinställningar:

Skadlig kod ändrar ofta i webbläsarinställningarna. Återställ dessa till standard för att förhindra återinfektion eller oönskade annonser.

4. Kör antivirus/malware-skanning: 

Utför en fullständig genomsökning med hjälp av ett pålitligt antivirusprogram eller verktyg för borttagning av skadlig kod.

5. Ta bort skadliga filer: 

Följ verktygets rekommendationer för att avlägsna upptäckt skadlig programvara. Observera att viss dataförlust kan förekomma.

6. Aktivera systemåterställning: 

Aktivera systemåterställning och skapa en ny ren säkerhetskopia.

7. Utbilda slutanvändaren: 

Utbilda användare om förebyggande åtgärder och säkra digitala vanor för att förhindra framtida infektioner.

Vad kan bli konsekvenser av en malware-attack?

En malware-attack kan få förödande och långvariga konsekvenser som sträcker sig långt bortom den initiala händelsen. Konsekvenserna skiljer sig dock åt för privatpersoner respektive organisationer. Nedan beskriver vi några av de vanligaste för båda.

Konsekvenser för privatpersoner:

• Datastöld av personlig eller känslig information:

Malware-attacker kan leda till att personlig eller känslig information, som surfvanor, inloggningsuppgifter och finansiella detaljer, stjäls. Denna information kan sedan utnyttjas för identitetsstöld eller utpressning.

Läs mer om vad som kan hända om du blir ID-kapad, och hur du kan skydda dig emot det. 

• Ekonomiska förluster:

En annan konsekvens kan vara finansiella kostnader som uppstår genom lösensummor (vid ransomware-attacker) eller obehöriga transaktioner som utförs med stulna bankuppgifter.

• Enhetsstörningar:

Malware är skapat för att störa en enhets normala funktion. Det kan visa sig genom seg prestanda, upprepade kraschar, oväntade popup-fönster eller installation av okända program.

• Förlust av kontroll:

Vissa typer av skadlig programvara, som rootkits och trojaner, kan ge cyberbrottslingar administratörs- eller förhöjda behörigheter. Detta innebär att de får full kontroll över enheten, vilket gör det möjligt för dem att spionera på offret och installera ytterligare skadlig programvara.

• Integritetsfrågor:

Spionprogram utgör en allvarlig integritetsrisk genom att i hemlighet samla in personlig och känslig information från användare.

• Exponering för ytterligare attacker:

Farligare typer av adware kan installera ytterligare programvara och ändra webbläsarinställningar, vilket gör enheten sårbar för allvarligare malware-attacker.

Konsekvenser för organisationer:

• Ekonomiska förluster:

Organisationer kan också drabbas av direkta kostnader för lösensummor, återställningskostnader och förlorade intäkter under driftstopp från malware-attacken.

• Dataintrång och integritetsfrågor:

Malware kan leda till datastöld av, vilket komprometterar känslig information som kunddata, affärshemligheter eller immateriell egendom. Detta kan resultera i stora böter och juridiska konsekvenser för företaget eller organisationen.

• Driftstörningar:

En malware-attack kan helt stoppa affärsverksamheten genom att förhindra anställda från att få tillgång till kritiska system eller data, vilket resulterar i produktionsförluster och leveranssvårigheter.

• Ryktesskada:

Offentlig kännedom kring en attack kan allvarligt skada förtroendet hos kunder och partners, vilket försämrar både kundrelationer och långsiktiga affärsutsikter.

• Kompromettering av leveranskedjan:

Malware kan rikta in sig på mjukvaruutvecklare och leverantörer genom att kompromettera källkod, byggprocessen eller uppdateringsmekanismer i legitima applikationer. När detta sker kan den infekterade programvaran sprida skadlig kod till kunders system vid distribution, vilket i sin tur kan skapa en kaskadeffekt genom hela leveranskedjan.

• Stöld av inloggningsuppgifter:

Ett vanligt sätt för cyberbrottslingar att ta sig in i en organisations nätverk är genom att använda stulna inloggningsuppgifter. Genom att kapa en anställds identitet kan angriparna imitera personen och få obehörig åtkomst till interna system. 

Är du rädd att någon obehörig ska få tillgång till din personliga information och kapa din identitet? Skaffa DoldAdress så hjälper vi dig att ta bort din digitala personliga information!

Vanliga frågor

Varför är Malware ett seriöst hot?

Malware utgör ett allvarligt hot eftersom dess syfte sträcker sig bortom enkel förstörelse. Ofta drivs malware av ekonomiska motiv och önskan om kontroll. Det huvudsakliga målet är vanligtvis att orsaka ekonomisk skada för offret, antingen genom stöld av finansiell information, som kreditkortsuppgifter, eller genom att utnyttja systemresurser för att i hemlighet utvinna kryptovalutor som Bitcoin.

Vem blir offer för Malware?

Malware-attacker kan drabba vem som helst, från privatpersoner till stora organisationer. Cyberbrottslingar anpassar sina attacker och väljer sina offer beroende på sina mål.