Vad är smishing? Det nya sms-bedrägeriet

Vad är smishing?

Smishing är en typ av nätbedrägeri där bedragare använder sms eller meddelandeappar för att lura dig på känslig information. Ordet är en kombination av SMS (short message service) och phishing (nätfiske).

Precis som vid phishing utger sig bedragaren för att vara en pålitlig aktör – till exempel din bank, ett fraktbolag eller en myndighet – för att vinna ditt förtroende. Målet är oftast att komma åt pengar eller inloggningsuppgifter som kan användas för identitetsstöld.

Hur fungerar smishing?

Smishing-attacker kan variera, men mönstret är ofta detsamma. Känner du igen stegen blir det lättare att skydda dig.

1. Bedragaren väljer sitt offer

Bedragaren skickar mass-sms till slumpvisa nummer eller riktar in sig på personer vars uppgifter läckt online.

2. Bluffmeddelandet skapas

Meddelandena konstrueras för att skapa brådska, oro eller nyfikenhet. Ofta uppmanas du att ”klicka här”, ”logga in” eller ”verifiera konto”.

3. Meddelandet skickas

Meddelandet går ut via sms eller meddelandeappar. Avsändarnumret kan förfalskas så att det ser ut som din bank, ett fraktbolag eller en myndighet. Målet är att du klickar, svarar, ringer ett nummer eller lämnar personliga/företagsuppgifter.

4. Din enhet infekteras

Länken bedragaren vill att du klickar på leder till en falsk sida som stjäl inloggningar/bankdata – eller så laddas skadlig programvara ner.

5. Din information utnyttjas

Uppgifterna bedragaren kommer över kan användas till identitetsstöld, obehöriga transaktioner eller så säljs de vidare på exempelvis darknet.

5 typer av smishing-attacker

Smishing kan se ut på olika sätt. Bedragarna använder flera typer av attacker för att lura dig, men målet är alltid detsamma – att komma åt dina pengar eller personliga uppgifter. Här är fem exempel på hur det kan se ut. 

1. Bankmeddelanden

Ett av de vanligaste uppläggen vid smishing är sms som utger sig för att komma från din bank. De kan påstå att ditt konto har spärrats, att misstänkta transaktioner har upptäckts eller att du måste ”verifiera” dina uppgifter.

Ofta finns en länk som leder till en falsk inloggningssida, där dina användaruppgifter hamnar direkt hos bedragaren.

2. Paket- och leveransbedrägerier

Vid paket- och leveransbedrägerier ser meddelandet ut att komma från ett leveransföretag. Texten påstår att ett paket inte kunde levereras, eller att du måste betala en avgift eller tull för att få det skickat. Länken leder till en bluff-sida där du ombeds ange kortuppgifter.

3. Vinster och tävlingar

Här får du ett sms om att du vunnit ett pris eller en tävling – något du ofta inte ens deltagit i. För att få vinsten krävs att du lämnar ifrån dig personuppgifter eller betalar en liten avgift, som i själva verket ger bedragaren tillgång till dina kortuppgifter.

4. Falskt tekniskt stöd

I dessa sms påstås det att din mobil eller dator har ett problem, till exempel ett virus. Du uppmanas att ringa ett nummer eller ladda ner en app för att lösa felet. I själva verket leder det till att bedragaren får fjärråtkomst till din enhet eller installerar skadlig programvara.

5. Skatte- och myndighetsärenden

Bedragaren utger sig för att vara en myndighet, till exempel Skatteverket. Meddelandet kan handla om återbäring, obetalda skatter eller avgifter som måste betalas direkt. Klickar du på länken eller fyller i uppgifter riskerar du att bli av med både pengar och personlig information.

Smishing, phishing och vishing – vad är skillnaden?

Smishing, phishing och vishing är bedrägerier som liknar varandra men sker via olika kanaler. Skillnaderna förklaras i tabellen nedan.

Läs även: Vad är spoofing och hur kan du skydda dig?

Så känner du igen och förhindrar smishing

Att upptäcka ett bluff-sms kan vara svårt, men det finns tydliga varningssignaler att hålla utkik efter. Om du får ett sms som stämmer in på något av punkterna nedan – klicka inte på länkarna.

• Brådskande: Meddelandet påstår att något är brådskande och kräver omedelbar handling.
• Okänd avsändare: Sms:et kommer från ett nummer du inte känner igen eller från en avsändare som verkar märklig.
• Konstigt språk: Texten innehåller stavfel, dålig grammatik eller ovanliga formuleringar.
• Misstänkta länkar: Adressen ser konstig ut, har felstavningar eller ovanliga tecken.
• Krav på känsliga uppgifter: Du ombeds lämna personliga eller finansiella uppgifter via sms – något banker och myndigheter aldrig gör.

Misstänker du att du blivit utsatt? Gör så här

Om du råkat klicka på en länk eller lämnat ut känsliga uppgifter är det viktigt att agera snabbt:

1. Kontakta din bank eller det berörda företaget direkt för att spärra kort och konton.
2. Byt lösenord till de tjänster som kan vara drabbade.
3. Anmäl händelsen till polisen och rapportera även till din operatör eller relevant myndighet.
4. Följ upp dina konton och kreditupplysningar för att upptäcka misstänkta transaktioner eller försök till identitetsstöld.

Ju snabbare du agerar, desto större chans har du att begränsa skadan.

Skydda dig mot smishing med DoldAdress

Om dina uppgifter ligger öppet på nätet kan bedragare använda dem för att skicka smishing-sms direkt till dig. Det kan också leda till ID-kapning, där någon använder din information för att låtsas vara du.

Med DoldAdress skyddar du dig från att bli utsatt. Vår tjänst håller koll på om dina uppgifter sprids, varnar dig om de dyker upp och gör att du kan agera snabbt om något misstänkt händer.

Dölj ditt telefonnummer online idag, skaffa DoldAdress!