Vad är offentlighetsprincipen och vad innebär lagen?

Vad är offentlighetsprincipen – och varför pratar vi så mycket om den i Sverige?

Så, vad menas med offentlighetsprincipen? – Det handlar i grunden om vår rätt att få veta vad som händer inom det offentliga, alltså myndigheter, kommuner och regioner. Det är offentlighetsprincipen som gör det möjligt för oss att ta del av dokument och beslut som fattas i det offentliga. Syftet är att skapa insyn och ansvar – ingen ska kunna fatta beslut bakom stängda dörrar utan att kunna bli granskad. 

Den mest omtalade delen av offentlighetsprincipen är det som kallas handlingsoffentlighet. Det betyder att vi har rätt att läsa myndigheternas allmänna handlingar och den rätten är till och med inskriven i en av våra grundlagar – Tryckfrihetsförordningen. 

Men offentlighetsprincipen är större än så. Den handlar också om andra rättigheter som till exempel:

• Yttrandefrihet för offentligt anställda – du som jobbar inom staten eller kommunen har rätt att uttrycka dina åsikter, så länge du inte bryter mot tystnadsplikt.
  
• Meddelarfrihet – du har rätt att lämna uppgifter till media, även om de är känsliga, utan att riskera att arbetsgivaren letar upp vem som lämnade dem. 
  
• Förhandlingsoffentlighet – du har rätt att sitta med och lyssna när domstolar håller förhandlingar eller när politiska beslut fattas.

Varför är offentlighetsprincipen viktig?

Genom att allmänheten har rätt att ta del av offentliga handlingar och beslut skapas en möjlighet att följa politiska processer, ställa frågor och förstå hur offentliga resurser används. Det är en förutsättning för öppen debatt och ett informerat samhälle – men också något som kan påverka din personliga integritet. 

Balansgången mellan insyn och skyddet av den personliga integriteten är inte alltid lätt att hantera. 

Offentlighetsprincipen spelar alltså en viktig roll i vår demokrati – men i dagens värld, där vi översvämmas av information och pratar allt mer om personlig integritet, är det viktigt att förstå varför lagen ser ut som den gör. 

För att göra det behöver vi backa ända till 1700-talet – där grunden till offentlighetsprincipen lades. 

Varför finns offentlighetsprincipen? – historien bakom

För att förstå varför offentlighetsprincipen finns behöver vi ta oss tillbaka till 1700-talets Sverige – en tid då samhället såg helt annorlunda ut. Makten låg hos kungen och ett fåtal eliter och vanliga människor hade varken insyn i vad som beslutades eller rätt att ifrågasätta det.

Under den så kallade Frihetstiden började saker förändras. Riksdagen fick mer inflytande, idéer om öppenhet började ta form och behovet av att få diskutera politik och samhällsfrågor öppet växte. År 1766 skapades tryckfrihetsförordningen. 

Att vem som helst nu kunde läsa vad myndigheter hade beslutat var något helt nytt. Det var ett sätt att sprida makten – från de få till de många – och att göra det svårare att fatta beslut i det tysta. Tanken av att makt måste kunna granskas blev grunden för det som vi idag kallar offentlighetsprincipen.

Sedan dess har principen utvecklats. Den gäller idag inte bara papper, utan även digital information som e-post och databaser. Även kommuner och myndigheter omfattas och rätten gäller alla – inte bara svenska medborgare.

Allmänna handlingar – vad är det egentligen?

En allmän handling är inte bara ett papper eller dokument – det kan vara nästan all sorts information: ett mejl, en bild, en ljudinspelning, ett sms eller lagrad data. För att du ska ha rätt att ta del av en handling enligt offentlighetsprincipen måste den vara allmän. Så, vad räknas egentligen som en allmän handling? Det innebär att: 

• Den finns hos en myndighet – exempelvis på deras kontor eller server.
• Den har kommit in som ett mejl eller brev till myndigheten.
• Den är upprättad av en myndighet – exempelvis ett beslut eller en utredning.

Exempel på allmänna handlingar

• Beslut om bygglov eller bidrag
• Protokoll från möten
• Inkomna e-postmeddelanden
• Rapporter och utredningar
• Domar från domstolar
• Avtal och fakturor
• Diarier och register

Vad räknas inte som allmän handling?

• Utkast och kladdar som inte är färdiga
• Personliga anteckningar som inte delas eller sparas
• Säkerhetskopior
• Privata mejl
• Biblioteksmaterial eller gåvor till arkiv
  

När gäller inte offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen ger oss rätt att ta del av allmänna handlingar – men det gäller inte alltid. I vissa fall är innehållet skyddat och får då inte lämnas ut. Det kallas sekretess.

Sekretess betyder att en myndighet inte får röja vissa uppgifter, varken genom att lämna ut en handling eller prata om innehållet. Det gäller oavsett hur du begär ut informationen. 

Reglerna om sekretess finns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Där står det när och varför vissa uppgifter inte får lämnas ut – till exempel om de rör sjukvård, polisärenden, socialtjänst, rikets säkerhet eller känsliga personuppgifter.

Det finns ett annat regelverk som påverkar vad myndigheter får lämna ut. Du har säkert hört talas om det många gånger: GDPR (Dataskyddsförordningen). Den skyddar din personliga integritet och styr hur myndigheter får behandla personuppgifter. Det betyder att även om en handling är allmän enligt offentlighetsprincipen kan GDPR ändå ha rätt att dölja vissa uppgifter – till exempel personnummer, adresser eller andra uppgifter som kan kopplas till en individ.

Nackdelar med offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen är en viktig del av det svenska demokratiska systemet, men den har också sina utmaningar. Här är några nackdelar som är bra att ha i åtanke. 

1. Risk för intrång i privatlivet

Personuppgifter, adresser eller andra känsliga uppgifter är ofta tillgängliga för allmänheten. Det kan upplevas som integritetskränkande, särskilt i mindre samhällen där uppgifterna snabbt sprids.

2. Möjlighet till missbruk

Offentlig information kan utnyttjas i fel syften – till exempel vid ID-kapning, trakasserier, kartläggning av individer eller för att sälja riktad reklam.

3. Tidskrävande för myndigheter

Att hantera begäran om allmänna handlingar kräver både tid och resurser. Om många begär ut stora mängder information kan det påverka myndighetens övriga arbete.

4. Svår balans mellan öppenhet och sekretess

Det kan vara svårt att avgöra vad som ska lämnas ut och vad som måste skyddas enligt sekretess- eller dataskyddsregler. Ibland sker felbedömningar, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

5. Minskad öppenhet i praktiken

I vissa fall kan offentlighetsprincipen få motsatt effekt. Tjänstemän eller politiker kan undvika att skriva ner känsliga diskussioner eller åsikter i dokument, eftersom de vet att materialet kan bli offentligt.

Förebygg ID-kapning redan nu. Läs vår artikel: Hur vet man om man blivit ID-kapad?

Ta kontroll över dina personliga uppgifter – Skaffa DoldAdress!

I ett samhälle där offentlighetsprincipen gör det möjligt för vem som helst att begära ut uppgifter från myndigheter, kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan insyn och personlig integritet. DoldAdress hjälper dig att skydda din privata information genom att dölja dina uppgifter, bevaka om de sprids och varna dig om de dyker upp igen. Vår tjänst söker kontinuerligt efter din information på Dark Web och upplysningar och skickar en varning direkt om något läcker ut.