Vad är en cyberattack? – så skyddar du dig

Vad är cyberattacker?

Cyberattacker är när någon med onda avsikter försöker angripa eller störa ett it-system. Det kan handla om att hacka sig in i system för att stjäla information eller överbelasta en hemsida så att den kraschar. De som genomför sådana attacker kallas för hackare.

Begreppet “cyberattack” används oftast när det handlar om större angrepp som påverkar många människor, till exempel på företag eller på en nationell nivå.

Enligt Europaparlamentet definieras cyberattacker som missbruk av information genom att stjäla, förstöra eller avslöja den för att störa eller förstöra datorsystem och nätverk. Vissa områden, som transport, energi, hälsovård, bankväsen och försvar, är särskilt utsatta för cyberattacker eftersom de är beroende av nätverk och informationssystem. Därför är cybersäkerhet extra viktig för nämnda sektorer. 

Vad betyder cyber?

"Cyber" syftar på allt som är kopplat till datorer, nätverk och internet och används ofta i sammanhang där digital teknik är inblandad. 

Vad händer vid en cyberattack? – Vanliga typer av cyber­attacker

Cyberattacker kan ta många olika former och används ofta av kriminella för att stjäla pengar, sabotera system eller skapa osäkerhet. Dessa attacker kan resultera i stora förluster för företag och öka sårbarheten för privatpersoner. Beroende på attackens mål kan den leda till stöld av data, förstörelse av system eller andra allvarliga konsekvenser. Följande är vanliga typer av cyberattacker som du bör känna till:

1. Denial-of-Service attack (DDoS)

En DDoS-attack innebär att ett system överbelastas med förfrågningar, vilket gör det otillgängligt för användare. Angriparna använder ofta flera enheter för att genomföra attacken, och målet är vanligtvis att skapa förluster för ett företag eller att skapa osäkerhet. Detta kan tvinga offret att ge efter för angriparens krav.

2. Ransomware

Ransomware är en typ av skadlig programvara som krypterar filer på en dator, vilket gör dem oanvändbara. För att få tillbaka åtkomst till sina filer måste offret betala en lösensumma till angriparen. Denna typ av attack kan ha förödande konsekvenser för både privatpersoner och företag.

3. Zero-day Exploit

Denna attack utnyttjar sårbarheter i ett nätverk eller system som är okända för de som utvecklar programvaran. Hackare utnyttjar dessa sårbarheter under en kort tidsperiod innan de åtgärdas genom uppdateringar. Eftersom sårbarheten är okänd finns det ofta inget skydd mot denna typ av attack förrän den upptäcks och fixas.

4. Trojaner

En trojan är en typ av skadlig kod som är gömd i ett till synes oskyldigt program. När användaren laddar ner och installerar programmet kan trojanen användas för att spionera på användaren eller skada systemet. Detta gör den till en av de vanligaste och mest listiga formerna av cyberattacker.

5. Phishing

Phishing handlar om att lura användare att ladda ner skadlig kod genom att skicka falska e-postmeddelanden eller länkar. Angriparna utger sig ofta för att vara en betrodd organisation, som en bank eller ett socialt nätverk, för att få användaren att lämna ut känslig information eller installera skadlig programvara.

6. Man-in-the-Middle (MitM) attacker

I en MitM-attack placeras angriparen mellan två parter som kommunicerar, ofta via ett oskyddat Wi-Fi-nätverk. Angriparen kan då avlyssna och manipulera all data som skickas, vilket kan inkludera inloggningsuppgifter, betalningar eller känslig information. Det gör den här typen av attack särskilt farlig när du använder offentliga nätverk utan säkerhet.

Varför inträffar cyberattacker?

Det finns olika motiv bakom cyberattacker, men de kan delas upp i tre huvudsakliga kategorier:

1. Kriminella motiv
2. Politiska motiv
3. Personliga motiv

Kriminella motiv

Kriminella hackare försöker ofta tjäna pengar genom att stjäla pengar, data eller genom att störa verksamheter. De kan hacka bankkonton för att stjäla pengar direkt, eller lura människor att skicka pengar genom att använda olika bedrägerimetoder. Hackare kan också stjäla personlig information för att begå identitetsstölder eller sälja data på dark web, eller hålla information som gisslan.

En annan vanlig metod är erpressning. Hackare kan använda ransomware, DDoS-attacker eller andra tekniker för att låsa företagets data eller system och kräva betalning för att återställa åtkomsten.

Politiska motiv

Politiskt motiverade hackare är ofta kopplade till cyberkrigföring, cyberterrorism eller "hacktivism". I cyberkrigföring riktar sig statliga aktörer ofta mot fiendens regeringar eller viktig infrastruktur. Till exempel, sedan Rysslands invasion av Ukraina har båda länderna drabbats av många cyberattacker mot viktiga institutioner. Aktivist-hackare, eller "hacktivister", orsakar kanske inte så stora skador, men söker uppmärksamhet för sina idéer genom att offentliggöra sina attacker.

Mindre vanliga motiv för cyberattacker kan vara företagsspionage, där hackare stjäl företagsinformation för att få en fördel över konkurrenter, eller rättshaverist-hackare som utnyttjar systemets sårbarheter för att varna andra om dem. Vissa hackare gör det också för nöjes skull och tycker om den intellektuella utmaningen.

Personliga motiv

Personligt motiverade hackare, som missnöjda nuvarande eller före detta anställda, söker ofta hämnd för något de upplever som orättvist. De kan stjäla pengar, ta känslig data eller störa ett företags system.

Kommer du ihåg? – cyberattacker vi minns

Minns du när COOP och Apotek Hjärtat drabbades av en stor IT-attack 2021? Plötsligt stod kassasystemen stilla och kunder kunde inte betala för sina varor. Butikerna var tvungna att stänga och många fick gå hem utan sina varor. 

Det var ransomware-attacker, där hackarna låste kassasystemen och krävde 70 miljoner dollar för att återställa dem. 

Attacken mot Apotek Hjärtat var särskilt allvarlig eftersom apotek är en samhällsviktig funktion – många kunder är beroende av att kunna hämta ut sina recept och dessutom hanteras känsliga hälsouppgifter i systemet.

Tänk efter: Hur skulle du klara dig om matbutiker och apotek tvingades stänga i flera dagar?

Hur ofta sker cyberattacker? – senaste statistiken

Cyberattacker har blivit vanligare i Sverige. Under 2024 kunde vi se en markant ökning av antalet attacker riktade mot svenska myndigheter och företag.Troligtvis speglar detta den växande digitaliseringen och de ökade hoten mot samhällsviktig verksamhet. Låt oss gå igenom den senaste statistiken. 

Översikt av cyberattacker i Sverige 2024

Under det tredje kvartalet 2024 skedde i genomsnitt 1650 cyberattacker per organisation och vecka i Sverige.

Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rapporterades totalt 337 IT-incidenter under 2024, vilket ligger på ungefär samma nivå som året innan.

Flera olika sektorer i Sverige har blivit drabbade. Inom offentlig sektor har flera kommuner och statliga myndigheter utsatts för attacker som påverkat deras verksamhet och digitala tjänster. Även företag inom privat sektor, särskilt inom detaljhandel och teknik, har varit måltavlor. Hälso- och sjukvården har också drabbats – här har cyberattacker påverkat både IT-system och hantering av känsliga patientuppgifter.

Hur har Sverige blivit attackerat? 

• Antalet DDoS-attacker ökade markant under första halvan av 2023 och trenden har fortsatt under 2024.
• I Europa har ransomware-attacker ökat med 64 % under första kvartalet 2024, vilket även påverkat Sverige.
• Nästan hälften av alla IT-incidenter under 2024 inträffade hos en leverantör, vilket är en ökning med 33 % jämfört med 2022.
  
  

Så skyddar du dig mot cyberattacker

Cyberattacker är ett verkligt och växande hot – men det betyder inte att du är hjälplös. Genom att agera i tid och tänka förebyggande kan du minska risken att bli drabbad. Här är enkla och effektiva tips på vad du kan göra redan idag. 

1. Acceptera att hotet är verkligt

Utgå från att cyberattacker kan drabba vem som helst – både privatpersoner och företag. Se cybersäkerhet som en naturlig del av ditt digitala liv och ha ett risktänk i alla digitala val du gör.

2. Se upp för bluffmejl och falska SMS

Phishing (bluffmejl) och smishing (bluff-sms) är vanliga metoder för att lura dig att klicka på länkar, ladda ner appar eller lämna ut känslig information.

• Var extra vaksam om meddelandet vill att du ska agera snabbt.
• Dubbelkolla alltid avsändaren.
• Ring upp personen om det verkar komma från någon du känner.
• Använd spamfilter i ditt mejlprogram.

3. Säkerhetskopiera dina filer

Gör regelbunden backup av allt som är viktigt för dig – från familjebilder till arbetsdokument. Använd både en extern hårddisk och en betrodd molntjänst för extra trygghet.

4. Var försiktig med samtal från ”support”

Om någon ringer och säger sig vara från en supporttjänst eller bank, var på din vakt. Bedragare använder ofta social manipulation för att få dig att ge ifrån dig lösenord eller installera skadlig programvara. Seriösa aktörer ber aldrig om sådana uppgifter via telefon.

Läs även vår artikel: Telefonbedrägeri: Så skyddar du dig med våra praktiska tips och råd.

5. Installera ett säkerhetsprogram

Använd ett pålitligt antivirusprogram som är uppdaterat. Det kan upptäcka skadlig kod, stoppa misstänkta filer och varna för osäkra webbplatser.

6. Ta makten över din personliga information

Du har större kontroll över dina personuppgifter än du kanske tror.

• Sök på ditt eget namn och se vilka uppgifter som är synliga.
• Kontakta hemsidor eller katalogtjänster för att begära att dina personuppgifter tas bort från sökresultat.
• Använd sekretessinställningar i sociala medier för att begränsa vad andra kan se om dig.

Ju mindre personlig information som är offentligt tillgänglig, desto svårare blir det för bedragare att använda den mot dig.

Minska risken att utsättas för en cyberattack – skaffa DoldAdress

DoldAdress hjälper dig att ta bort dina personuppgifter från offentliga upplysningstjänster som MrKoll, Eniro och Ratsit. När din personliga information inte längre är tillgänglig online minskar risken för att den ska utnyttjas i cyberattacker, särskilt om din mobil eller e-postkonto skulle bli hackat. Genom att göra dina uppgifter svårare att hitta på internet minskar du chansen att bli ett mål för cyberbrottslingar.

Frågor och svar

Vad betyder cyberattack?

En cyberattack är ett medvetet angrepp på ett datorsystem, nätverk eller digital infrastruktur. Angriparen kan använda olika metoder för att skada, störa eller få obehörig åtkomst till information eller tjänster. Cyberattacker kan vara riktade mot både företag och privatpersoner och kan leda till stöld av data, förlust av funktioner, eller ekonomiska skador.

Vad menas med cyberattack?

En cyberattack innebär att en angripare använder teknologiska metoder för att attackera ett datorsystem eller nätverk. Målet kan vara att stjäla information, sabotera system, sprida skadlig kod eller skapa störningar. Cyberattacker kan vara allt från att hacka sig in i privata konton till att lamslå hela företag eller myndigheter genom överbelastningsattacker eller ransomware.

Hur mycket pengar har förlorats på grund av cyberattacker?

Den ekonomiska skadan som orsakats av cyberattacker är enorm och växer för varje år. Enligt rapporter från 2020 uppskattas de globala kostnaderna för cyberbrott till att vara över 1 biljon dollar årligen. I Sverige har stora attacker, som mot företaget Maersk och Sony, orsakat flera miljarder i förluster. Attacker mot företag och offentlig sektor, inklusive ransomware, leder ofta till både direkt ekonomisk skada och långsiktiga förluster kopplade till driftstopp, rykte och böter.

Hur många människor är offer för cyberattacker?

Enligt olika undersökningar och rapporter har hundratals miljoner människor världen över drabbats av cyberattacker. I en global rapport från 2023 uppgav 50 % av internetanvändare att de har utsatts för någon form av cyberbrott, som identitetsstöld, phishing eller ransomware. I Sverige är det uppskattat att hundratusentals människor har blivit offer för cyberattacker, och myndigheter och företag rapporterar en ökning av antalet angripna användare år efter år.