Vad är blockchain?

Så, vad är blockchain? 

Så vad är då blockkedjeteknik (enklare förkortat blockchain)? Blockchain brukar beskrivas som en registrering i realtid av transaktioner och ägande. Tänk dig en databas som lagrar information i block. Dessa block kopieras och sprids ut på massor av datorer runt om i världen. Alla kopior är identiska och synkroniserade. 

Enkelt förklarat är det ett digitalt register som är både pålitligt och svårt att manipulera. Informationen lagras i block som kopplas samman till en kedja, sprids över många datorer och valideras av hela nätverket. Det skapar ett system där alla kan lita på att uppgifterna stämmer, utan att behöva en central aktör som kontrollerar eller övervakar allt.

I den här artikeln tar vi dig igenom hur blockchain fungerar, vilka typer av blockkedjor som finns, användningsområden, fördelar och nackdelar, samt varför tekniken är så viktig för företag, myndigheter och individer idag.

Om någon gör en förändring – till exempel skickar pengar – uppdateras alla dessa kopior samtidigt. Det är det som gör systemet både transparent och säkert.

Man kan säga att säkerheten ligger på samma nivå som din nätbank, och blockkedjan kan användas för mycket mer än bara kryptovalutor. Den kan till exempel hålla reda på lån, fastighetstitlar, fraktdokument och i princip vilken typ av värdefull information som helst. Den fungerar också perfekt för att dela känslig data i realtid mellan flera aktörer, eftersom alla kan lita på att uppgifterna stämmer.

Allt fler branscher börjar använda blockchain, och i takt med det blir det också viktigt att följa lagar om dataskydd och integritet. En utveckling är Blockchain-as-a-Service (BaaS). Det innebär att företag kan använda blockchain-teknik genom molnbaserade tjänster, ungefär som de redan gör med annan programvara. På så sätt kan de dra nytta av säkerheten och transparensen i blockchain utan att behöva bygga och underhålla systemen själv.

Läs även: ID-kapning – Hur kan man skydda sig? 

Hur fungerar blockkedjan?

Det enklaste sättet att förstå blockchain är att se den som ett gemensamt register som delas mellan många datorer. Tekniken bygger på något som kallas distribuerad ledger-teknik, vilket betyder att alla i nätverket har tillgång till samma information, lagrad i block.

När en transaktion registreras på en dator – eller nod – blir den synlig för alla andra i nätverket. Varje deltagare kan granska informationen, verifiera att den stämmer och sedan acceptera den. När det sker sprids uppgiften automatiskt vidare till resten av blocken i kedjan.

Det här är också anledningen till att blockchain är så svårt att manipulera. Ingen enskild dator kontrollerar hela systemet, och för att ändra något i ett block skulle man behöva ändra i varje kopia av kedjan – något som är praktiskt taget omöjligt. Alla i nätverket har sin egen uppdaterade kopia, och ändringar måste godkännas av majoriteten.

Fyra typer av blockkedjor

1. Offentliga blockkedjor

De mest kända exemplen på offentliga blockkedjor är Bitcoin och Ethereum. Här kan vem som helst delta – man kan läsa informationen, skicka transaktioner och vara med i konsensusprocessen. Det gör dem helt öppna (utan behörighetskrav). Alla transaktioner är synliga för alla, samtidigt som användarna kan förbli anonyma.

2. Halvprivata blockkedjor

En halvprivat blockkedja drivs av ett företag eller en organisation som bestämmer vilka som får tillgång. Användare måste uppfylla vissa kriterier för att kunna delta. Den här modellen är inte helt decentraliserad, men den passar bra för affärssamarbeten mellan företag och även för statliga projekt där man vill ha mer kontroll.

3. Privata blockkedjor

I en privat blockkedja har en enda organisation full kontroll. Den bestämmer vem som får läsa, skriva eller delta i konsensusprocessen. Eftersom allt styrs centralt används privata blockkedjor oftast som testmiljöer eller ”sandlådor”, snarare än i skarp drift.

4. Konsortiumblockkedjor

Av alla modeller är konsortiet den mest populära för företag idag. Här delas kontrollen mellan en grupp förutbestämda aktörer – till exempel flera företag inom samma bransch. Rätten att läsa och skicka transaktioner kan vara helt öppen eller begränsad till deltagarna. Konsortiumblockkedjor är "behörighetsstyrda" och passar bäst i situationer där man behöver samarbete, transparens och gemensamma regler.

Vad används blockchain för? 

Allt fler företag, från sjukvård och finans till logistik och HR, upptäcker fördelarna med blockchain. Tekniken blir som en hävstång som driver innovation i olika branscher. Här är några områden där blockchain visar särskilt stor potential:

Försörjningskedjan

Med blockchain kan företag spåra varor från källan till slutkonsumenten. Det ökar transparensen, minskar risken för förfalskningar och gör det lättare att snabbt agera vid exempelvis återkallelser. Ett tydligt exempel är livsmedelsindustrin, där färskvaror kan märkas med QR-koder redan vid skörden. Informationen – som ursprung, odlarens namn eller om produkten är ekologisk – följer med genom hela kedjan och kan läsas av både återförsäljare och konsumenter. På så sätt kan tillverkare identifiera exakt vilka partier som berörs vid en återkallelse, vilket sparar både tid, pengar och resurser. Samma princip används också för att spåra medicinska förnödenheter och läkemedel för att säkerställa att de är äkta och pålitliga. 

Den offentliga sektorn

Många myndigheter utforskar blockchain som ett verktyg för att registrera och skydda offentliga tillgångar, som fastigheter, fordon och patent. Tekniken kan också användas för digital röstning, minska bedrägerier och förenkla administrativa processer. Ett exempel kommer från den italienska provinsen Sydtyrolen, där myndigheterna använder blockchain för att minska byråkrati. Medborgarna slipper fylla i samma uppgifter flera gånger, och tjänstemän kan kombinera flera steg i en enda process. Samtidigt uppfylls EU:s krav på datadelning, och systemet ger större transparens och skydd mot korruption eftersom registrerade transaktioner inte kan manipuleras.

Energi och verktyg

Inom energibranschen testas blockchain för att möjliggöra allt från handel med solenergi mellan grannar till fakturering av elbilsladdning. I Australien har till exempel företaget GreenSync, tillsammans med staten, utvecklat en plattform kallad deX. Den fungerar som en digital marknadsplats där hushåll och företag kan sälja överskottsel från sina solpaneler och batterier. Andra aktörer, som AGL och LO3 Energy, har också utvecklat system som gör det möjligt för människor att själva välja varifrån de köper sin el – eller sälja vidare sin egen.

HR och rekrytering

Att verifiera utbildningar, certifikat och arbetslivserfarenhet är ofta tidskrävande. Med blockchain kan all denna information samlas på ett säkert och transparent sätt. Organisationer som Velocity Network Foundation arbetar redan på lösningar där individer får kontroll över sina data, samtidigt som arbetsgivare får snabb tillgång till verifierade meriter. Det minskar risken för felaktiga uppgifter i CV:n och gör rekryteringsprocessen både snabbare och mer tillförlitlig.

Finans och redovisning

Banker och finansinstitutioner kan använda blockchain för att automatisera betalningar, bokföring och rapportering. Transaktioner valideras i nätverket och blir synliga direkt, vilket minskar behovet av manuella uppdateringar. Tekniken kan också användas för royaltybetalningar, där pengar överförs snabbare och mer effektivt än i dagens system.

Vilka är fördelarna med blockchain?

Blockkedjans transparens och oföränderlighet ger företag och organisationer flera tydliga fördelar:

Transparens: All information som lagras på blockchain kan ses av alla deltagare och kan inte ändras i efterhand. Det minskar risken för bedrägerier och skapar större förtroende mellan parterna.

Säkerhet: Eftersom blockchain är både distribuerad och krypterad blir den mycket svår att hacka. Detta gör tekniken extra attraktiv för företag och även för Internet of Things (IoT)-applikationer.

Färre mellanhänder: Blockchain fungerar som ett verkligt peer-to-peer-nätverk, vilket minskar behovet av vissa tredjeparter. Det gör processerna mer effektiva, minskar risken för fel och sänker transaktionskostnaderna.

Spårbarhet: Eftersom data på blockkedjan inte kan ändras är tekniken perfekt för att spåra produkter och deras ursprung, exempelvis i komplexa försörjningskedjor.

Större effektivitet och avkastning: Distribuerade ledger-system ger snabb avkastning genom att förenkla processer och göra dem mer lönsamma.

Snabbare processer: Blockchain kan påskynda arbetsflöden, särskilt när flera parter är involverade, och möjliggör transaktioner dygnet runt utan att vara begränsade av kontorstid.

Automatisering: Eftersom blockkedjan är programmerbar kan åtgärder, händelser och betalningar automatiskt triggas när vissa villkor uppfylls, vilket sparar tid och minskar mänskliga misstag.

Dataskydd: Information som lagras på blockchain verifieras via konsensusprocesser och kodas om till en unik hash. Utan rätt nyckel kan ingen deltagare läsa den faktiska informationen, vilket skyddar känsliga uppgifter.

Läs även: Vad är spoofing och hur kan du skydda dig?

Nackdelar med blockkedjeteknik

Komplexitet och brist på kompetens: Blockkedjeteknik är fortfarande ny och komplex. Det finns få mjukvaruingenjörer med rätt kompetens, vilket gör utveckling och underhåll av blockkedjeapplikationer dyrt.

Begränsad skalbarhet: De mest använda blockkedjorna, som Bitcoin och Ethereum, kan hantera mindre än 50 transaktioner per sekund. Detta begränsar prestandan för dagens applikationer och tjänster.

Miljöpåverkan: Kryptobrytning via Proof-of-Work kräver enorma mängder elektricitet. Speciellt Bitcoin-blockkedjan använder mycket energi, vilket har negativ påverkan på miljön.

Risk med privata nycklar: Kryptering säkrar nätverket, men användare som tappar sina privata nycklar förlorar tillgång till alla sina tillgångar. Många har redan förlorat miljontals euro på grund av detta.

Ekonomiska och sociala konsekvenser: Effektiva blockkedjeapplikationer kan ersätta vissa jobb, vilket påverkar arbetsmarknaden. Dessutom bidrar kryptomarknadens volatilitet till osäkerhet på världens finansmarknader.

Teknisk barriär för användare: Komplexiteten med kryptoplånböcker och blockkedjetjänster gör att många användare avstår. Även om vissa tjänster förenklar användningen, är större delen av blockkedjevärlden fortfarande för teknisk för allmänheten.

Svår integration: Blockkedjeappar ger fördelar, men det är ofta svårt att koppla dem till befintliga system och andra blockkedjor. Integration kräver speciallösningar, vilket kan fördröja implementering.

Reglering och osäkerhet: Eftersom blockkedjeteknik ofta är kopplad till kryptovaluta finns det fortfarande många osäkerheter kring reglering. Bristen på internationella standarder gör det svårt för företag att lansera appar och skapar motvilja hos användare att fullt ut anta tekniken.

Är blockchain säkert?

Blockchain anses ofta vara en säker teknik eftersom den bygger på kryptografi, decentralisering och oföränderlighet. Transaktioner skyddas med avancerade krypteringsmetoder, och tack vare att nätverken är decentraliserade finns ingen enskild aktör som kan styra eller manipulera systemet. När en transaktion väl har lagts till i blockkedjan är den i princip omöjlig att ändra, och med hjälp av konsensusmekanismer som Proof of Work eller Proof of Stake blir det mycket svårt och kostsamt att fuska.

Trots det finns det risker. I teorin kan en så kallad 51-procentsattack göra det möjligt för en grupp att kontrollera nätverket, även om detta är extremt svårt i stora kedjor som Bitcoin. Smarta kontrakt kan innehålla sårbarheter i koden som utnyttjas, och centraliserade punkter som kryptobörser eller digitala plånböcker är ofta måltavlor för hackare. Dessutom kan mänskliga misstag, som att förlora sina privata nycklar, innebära att tillgångar går förlorade för alltid.

Kan man lita på blockchain?

Själva tekniken bakom blockchain är byggd för att vara pålitlig. Den använder kryptografi för att skydda transaktioner, decentralisering för att undvika kontroll från en enskild part och konsensusmekanismer som gör det svårt att manipulera systemet. När något väl har registrerats i en blockkedja är det i princip omöjligt att ändra i efterhand, vilket gör tekniken transparent och svår att förfalska.

Däremot behöver man skilja på blockchain som teknik och de tjänster och projekt som använder den. Många blockkedjor är säkra i sig, men de kan omges av osäkra smarta kontrakt, dåligt byggda applikationer eller centraliserade plattformar (som kryptobörser) där hack och bedrägerier förekommer. Dessutom kan mänskliga misstag, som att förlora sina privata nycklar, leda till att tillgångar försvinner för alltid.

Så svaret är: ja, man kan lita på blockchain som en teknik för att lagra och säkra data, men man måste vara försiktig med hur och var den används.

Kan pengar förloras på blockchain?

Ja, pengar kan absolut förloras på blockchain – men inte för att själva tekniken är osäker, utan på grund av hur den används.

Här är de vanligaste sätten:

• Förlorade nycklar: Om du tappar bort din privata nyckel eller glömmer lösenordet till din plånbok finns det ingen central bank eller support som kan hjälpa dig. Pengarna blir då oåtkomliga för alltid.
  
  
• Hack och bedrägerier: Även om själva blockkedjan är säker kan kryptobörser, plånböcker eller appar som är kopplade till den bli hackade.
  
  
• Sårbara smarta kontrakt: Fel i kod kan utnyttjas av hackare för att stjäla pengar.
  
  
• Volatilitet: Många kryptovalutor som bygger på blockchain har kraftiga prisrörelser. Du kan alltså ”förlora pengar” i värde även om själva tillgången är kvar.
  
  
• Bedrägliga projekt: Alla blockkedjeprojekt är inte seriösa – vissa är rena bluffar som försvinner med investerarnas pengar.

Varför är blockchain viktigt?

Blockchain är utformad för att göra information säker och svår att manipulera. Nya block, som innehåller uppdaterad information, läggs alltid till i slutet av kedjan. Varje block får en unik digital signatur, eller hash, som är en lång kombination av siffror och bokstäver – tänk på det som en hemlig matematisk kod. Om någon ändrar ett enda nummer eller belopp i blocket, förändras också denna kod.

För att lyckas manipulera blockkedjan skulle en hackare behöva ändra all information korrekt i hela kedjan – vilket är praktiskt taget omöjligt.

En annan fördel är att blockchain tar bort behovet av vissa mellanhänder. Företag kan validera och genomföra transaktioner direkt, utan att behöva gå via advokater, bankirer eller mäklare. Processen blir mer interaktiv, eftersom alla deltagare i kedjan kan se, kontrollera och validera ändringar i realtid. Det sparar både tid och pengar, samtidigt som transaktionerna blir säkra.

Skydda dina personliga uppgifter med DoldAdress.se

Att förstå blockchain handlar inte bara om kryptovalutor eller företagslösningar – det handlar också om kontroll över information och säkerhet i en digital värld. Precis som blockchain ger företag och myndigheter ett pålitligt och oföränderligt sätt att hantera data, finns det tjänster som DoldAdress.se som ger individer möjlighet att skydda sin personliga information online. Genom att kombinera medvetenhet om digital säkerhet, verktyg för att bevaka och dölja sina uppgifter samt förståelse för teknologier som blockchain, kan både företag och privatpersoner ta större kontroll över sin digitala närvaro och minimera risker för obehörig åtkomst eller missbruk av känslig information.