Vad är spoofing och hur kan du skydda dig?

Vad betyder spoofing?

Spoofing är en typ av cyberattack där angriparen använder sig av olika tekniker för att få det att se ut som att det kommer från en pålitlig källa. Det bedragaren gör är att maskera sin identitet för att lura till sig känslig information, eller obehörig åtkomst. De kan exempelvis manipulera e-postadresser, IP-adresser, hemsidor eller digitala identiteter för att det ska se ut som att det kommer från en pålitlig källa. Kärnan i spoofing är att vilseleda sitt offer med hjälp av tekniska medel för att underlätta bedrägeriet. 

Hur går spoofing till? Vi listar 5 olika typer av spoofing och hur de utförs

Spoofing är inte en enskild typ av bedrägerimetod, utan det finns flera olika typer. Dessa typer varierar mycket i vad de har för syfte, kommunikationsform och måltavla. Det varierar från relativt enkla metoder som e-post- och telefonsamtalsförfalskning, till mer tekniskt komplexa angrepp som involverar IP-adresser och DNS-servrar (Domain Name System). I många fall kombineras flera av metoderna. Nedan går vi igenom fem av de vanligaste metoderna. 

1. Email-spoofing (Bluffmail)

Email-spoofing, även kallat bluffmail,  innebär att bedragaren förfalskar avsändaradressen i ett mail så det ser ut att komma från någon annan, som din bank eller en kollega. Med AI-verktyg blir det enklare och enklare att förfalska avsändaradressen som är svårare att skilja från den äkta adressen. Syftet med dessa mail är ofta nätfiske (phishing), spridning av spam, cyber-spionage eller att skada mottagarens rykte. 

Vill du lära dig mer om nätfiske? Läs vår artikel om hur du känner igen och kan skydda dig mot Phishing!

2. Telefon- och sms-spoofing (Caller ID Spoofing)

Telefon- och sms-spoofing, även känt som en typ av vishing, innebär att bedragaren maskerar sitt telefonnummer. Det ser då ut som att numret kommer ifrån en pålitlig aktör, som Polisen, din bank, skatteverket eller någon i din kontaktbok. Caller ID spoofing sker oftast med hjälp av Voice over Internet Protocol (VoIP), där bedragaren kan ändra sin nummerpresentation. SMS-spoofing, även känt som smishing, innebär att offret får sms som ser ut som att komma från en pålitlig källa. 

3. Hemside- och URL-spoofing

Denna typ av spoofing innebär att bedragaren skapar en falsk hemsida som har samma typ av URL-adress och design som den verkliga hemsidan de försöker efterlikna. Målet är att lura offret att tro att be befinner sig på den äkta hemsidan och därmed avslöja känslig information, som till exempel inloggningsuppgifter eller bankinformation. URL-spoofing sprids ofta via mail eller sms. 

4. IP-spoofing

IP-spoofing innebär att en angripare döljer sin egen IP-adress – alltså sin digitala "hemadress" på nätet – genom att använda en falsk. Tänk dig att någon skickar ett paket till dig, men skriver en annan, påhittad eller lånad, avsändaradress på paketet.

När datorer kommunicerar skickar de information i små delar som kallas nätverkspaket. I varje paket finns det information om vem som skickar det. Vid IP-spoofing ändrar angriparen den avsändaradressen så att den ser ut att komma från en annan pålitlig IP-adress.

5. DNS-spoofing

DNS-spoofing, som också kallas DNS-cache-förgiftning är en av de mest avancerade typerna av spoofing. Den är svårare att genomföra, men också svårare att upptäcka. I detta fall manipulerar angriparen Domännamnsystemet (DNS), som översätter hemsidor till IP-adresser, vilket leder användare till en falsk hemsida istället för den riktiga. Syftet är i detta fallet att stjäla känslig data, sprida en skadlig programvara eller att få obehörig åtkomst. 

Våra 8 bästa råd för hur du kan undvika spoofing

För att undvika spoofing behöver du arbeta både med proaktiva åtgärder (dubbelkolla länkar innan du klickar) och reaktiva åtgärder (att inte svara på okända nummer). Nedan listar vi några av våra bästa tips för att undvika spoofing. 

• Kontrollera avsändare och hemsidor noggrant

Innan du klickar på en länk, för muspekaren över den för att se den faktiska adressen. Se alltid till att URL:en börjar med "HTTPS" och att en hänglåssymbol visas i adressfältet. För att navigera till hemsidor, skriv manuellt in URL-adressen istället för att klicka på länkar som skickats av andra.

• Leta efter slarvfel

En förfalskad hemsida eller ett meddelande kan se helt äkta ut men om du tittar riktigt noga kan du hitta stavfel, dålig grammatik, avvikande logotyper eller designfel. 

• Undvik att klicka på misstänkta länkar eller bilagor

Du ska aldrig klicka eller öppna bilagor som du inte är 100% säker på var de kommer ifrån. 

• Lämna aldrig ut känslig information oväntat

En riktig myndighet, bank eller organisation skulle aldrig be dig att lämna ut känslig information direkt via telefon, SMS eller e-post. 

• Lägg på samtalet och ring upp det officiella numret

Om du känner dig osäker på om avsändaren är pålitlig, rekommenderar vi att du lägger på samtalet och istället ringer det officiella numret till avsändaren för att kontrollera att det verkligen var de som ringde. 

• Var vaksam mot brådskande uppmaningar

Var uppmärksam på att avsändare ofta skapar en känsla av brådska. Detta görs för att bedragaren vill att du ska agera snabbt utan att tänka efter.

• Logga aldrig in på Bank-ID utifrån någon annans uppmaning

En seriös aktör kommer aldrig att be dig logga in med BankID eller uppge koder från din bankdosa om de kontaktar dig via telefon.

Några av våra andra tips är att använda dig av starka lösenord och tvåfaktorsautentisering. Vi rekommenderar även att du använder ett antivirusprogram och VPN. Ett annat sätt du kan skydda dig mot spoofing är genom DoldAdress! Vi kan hjälpa dig att ta bort din personliga information från internet.  Skaffa DoldAdress redan idag och slipp oroa dig över att din privata information hamnar i fel händer! 

Har du blivit utsatt för spoofing? Såhär ska du agera

Om du misstänker att du har blivit utsatt för spoofing är det viktigt att agera snabbt, eftersom tiden är en kritisk faktor för att förhindra potentiella skador. Nedan följer våra rekommendationer för hur du bör agera om du blivit utsatt för spoofing.

1. Kontakta din bank 

Det absolut första och viktigaste steget är att omedelbart kontakta din bank. Många banker erbjuder särskilda dygnet-runt-öppna telefonlinjer för denna typ av bedrägerifrågor.

2. Spärra BankID och kort

Spärra eventuella kort eller BankID som kan ha blivit komprometterade och kontrollera om det finns misstänkta transaktioner.

3. Dokumentera händelsen

Samla in så mycket information som möjligt om händelsen. Detta inkluderar tidpunkten för samtalet eller meddelandet, det spoofade numret eller e-postadressen samt innehållet i meddelandet eller samtalet.

4. Byt lösenord och skanna enheter

Uppdatera alla lösenord till dina onlinekonton, särskilt de som kan ha blivit komprometterade. Sedan rekommenderar vi också att du genomför en fullständig antivirusskanning på dina enheter för att identifiera och ta bort eventuell skadlig programvara. Kontrollera även dina konton för misstänkta transaktioner eller aktivitet. Om du misstänker att någon fortfarande har åtkomst till din enhet rekommenderar vi att du kopplar bort den från internet omedelbart.