Doxing på svenska: Vad betyder doxxa, bli doxad och dox?

Vad är doxing?

Doxing (ibland stavat doxxing) innebär att personer letar upp och publicerar privat eller känslig information om en person på internet – utan personens samtycke. 

Att doxa någon betyder alltså att hänga ut en persons personuppgifter eller andra privata detaljer offentligt. Fenomenet är nära kopplat till trakasserier online och kan drabba vem som helst, även om du är en privatperson. 

Visste du att? – Doxing kommer från hacker-slangens uttryck “dropping dox”, där dox står för documents, alltså dokument med känslig information.

Läs även: Skillnaden mellan misinformation och desinformation

Varför utsätter man någon för doxing?

Doxing kan ske av många olika skäl. Vanligtvis är det illviliga skäl som ligger bakom, men det finns de som påstår att det görs av välmening.

Vanliga motiv inkluderar hämnd, trakasserier, skrämseltaktik för att tysta en person eller ren mobbning. 

Vissa personer ägnar sig åt doxing i tron att de skipar rättvisa på egen hand – till exempel genom att avslöja identiteten på någon de anser har gjort fel. Även utpressning är ett vanligt motiv vid doxing. Förövaren hoppas då att offret ska betala pengar för att inte få känslig information spridd. 

Doxing används alltså oftast för att skada, hota eller skrämma den drabbade. Även om förövaren anser sig ha ett gott syfte kan doxing orsaka allvarlig skada för den som blir utsatt.

Hur går doxing till? Vanliga metoder

Ofta börjar doxing med en sökning online. Bara genom att googla en persons namn kan du få ut mycket information. Offentliga databaser och register kan avslöja adresser, telefonnummer eller arbetsplatser. 

Sociala medier är en guldgruva. Många användare delar frivilligt detaljer om sig själva. Genom att gå igenom profiler på Facebook, Instagram, LinkedIn eller TikTok, kan en doxare hitta allt från bilder och familjemedlemmar till arbetsplats, intressen och kontaktuppgifter. 

För mer svåråtkomlig information kan illvilliga aktörer ta till hacking och dataintrång. Till exempel genom att bryta sig in i en persons e-postkonto eller molnlagring för att stjäla privata dokument. 

Social manipulering (social engineering) är en annan teknik, där doxaren lurar sig till uppgifter genom att utge sig för att vara någon annan – exempelvis din bank eller försäkringsbolag.

Exempel på information som kan samlas in och spridas vid doxing

• Fullständiga namn, hemadresser och telefonnummer

• Personnummer

• Arbetsplats och jobbtitel

• Privata foton eller konversationer

• Finansiella uppgifter som bankkonton, kreditkortsnummer eller skulder

• Eventuella brottsregister eller tidigare rättsfall kopplade till personen

• Genant eller känslig information

Läs mer om ID-kapning och hur du skyddar dig.

Konsekvenser och risker för den som blir doxad

Att bli doxad kan vara mycket obehagligt. Först och främst är det ett intrång i privatlivet där den utsatta förlorar kontrollen över sin egen information. I värsta fall kan det leda till trakasserier i verkliga livet, exempelvis genom att okända personer ringer, skickar hotfulla meddelanden eller till och med dyker upp vid sin bostad. I vissa fall kan det även resultera i så kallad swatting, där någon falskeligen larmar polisen om grova brott på offrets adress. 

Konsekvenserna märks också på ett psykologiskt och socialt plan. Den som blir doxad kan uppleva stark rädsla, stress och en känsla av otrygghet när privata detaljer sprids. Personens rykte kan skadas, både privat och professionellt, om känslig information kommer ut. 

Dessutom ökar risken för identitetsstöld och bedrägerier. Med tillräckligt med personuppgifter kan bedragare utge sig för att vara offret, till exempel för att ta lån i dennes namn eller kapa sociala mediekonton.

Är doxing olagligt?

I Sverige är doxing i sig inte ett definierat brott, men att hänga ut någon kan bryta mot flera andra lagar. Handlingen kan exempelvis gå under förtal, olaga förföljelse, ofredande eller identitetsintrång. Att sprida personuppgifter tillsammans med falska och skadliga påståenden kan därför leda till straffrättsliga konsekvenser.

Samtidigt finns gråzoner. Om informationen redan är offentligt tillgänglig är publiceringen i sig inte alltid olaglig. Men om syftet är att skada eller uppmana andra till trakasserier kan det ändå bli straffbart.

Hur kan man skydda sig mot doxing?

Helt skyddad kan du aldrig vara på nätet, men det finns flera sätt att minska risken att bli doxxad. 

• Dela mindre information offentligt: Var försiktig med vad du publicerar på sociala medier och undvik att lägga ut adress, telefonnummer eller annan känslig information öppet. Använd sekretessinställningar för att styra vem som ser det du delar.
  
• Starka lösenord och tvåfaktorsskydd: Använd unika lösenord för varje konto och aktivera tvåfaktorsautentisering där det går. Det gör det betydligt svårare för någon att ta sig in i dina konton.
  
• Googla dig själv regelbundet: Sök på ditt namn, din e-postadress och ditt telefonnummer för att se vilken information som är synlig. Om du hittar något du inte vill ha offentligt, försök få det borttaget.
  
• Var skeptisk mot okända länkar och förfrågningar: Klicka inte på misstänkta länkar och lämna inte ut känslig information om du inte är helt säker på mottagaren.
  
• Tänk efter innan du kommenterar anonymt: Även anonyma inlägg kan spåras via IP-adresser. Undvik att dela personlig information i öppna forum.
  
• Rensa gamla konton: Ta bort profiler och inlägg du inte längre använder. Ju mindre digitala spår du lämnar efter dig, desto svårare blir det att samla in information om dig.
  
  
  

Vad kan du göra om du har blivit doxad?

Om dina privata uppgifter har spridits är det viktigt att behålla lugnet och agera direkt. Låt oss gå igenom vad du kan göra. 

1. Dokumentera allt: Ta skärmdumpar på inlägg, kommentarer och meddelanden där dina uppgifter syns. Spara webbadresser och tidpunkter – det kan bli viktiga bevis.

2. Anmäl och begär borttagning: Kontakta plattformen eller hemsidan där informationen publicerats. Rapportera innehållet och be om att det tas bort. De flesta seriösa tjänster har regler som förbjuder att sprida privat information.

3. Polisanmäl vid behov: Om du utsätts för hot, falska anklagelser eller känner dig otrygg bör du göra en polisanmälan. Använd den dokumentation du samlat för att underlätta utredningen.
   
   

Sök stöd: Att bli doxad kan vara psykiskt påfrestande. Prata med familj, vänner eller organisationer som kan ge stöd och råd. Kom ihåg att skulden aldrig ligger hos dig, utan hos den som spridit informationen.

DoldAdress – så skyddar vi dig mot doxing

Vi på DoldAdress hjälper dig att ta bort och dölja dina personuppgifter från nätet. Vi guidar dig i hur du tar bort dina uppgifter från upplysningssajter som Ratsit, MrKoll, Merinfo eller Hitta.se. Dessutom kan vi hjälpa till att avindexera länkar om dig från Google. Vi övervakar även dina uppgifter och varnar dig om de dyker upp igen.

På så sätt gör vi det svårare för någon att hitta och sprida din privata information. Med DoldAdress minskar du risken att bli doxxad och får ett starkare skydd för din integritet online.