Skillnaden mellan misinformation och desinformation

Vad är misinformation?

Misinformation, eller “felaktig information” på svenska, är felaktig eller vilseledande information som sprids utan avsikt att lura. Det kan handla om rykten, felaktiga fakta, missförstånd eller felöversättningar – ofta delas det av personer som själva tror att informationen är sann. 

Exempel på misinformation:

• Du delar ett gammalt foto i sociala medier och påstår att det visar en aktuell händelse.

• Du berättar för dina kollegor att kaffe botar vissa sjukdomar, efter att ha misstolkat en studie.

• En felöversättning av ett officiellt uttalande leder till att felaktig information sprids.

Läs mer om informationssäkerhet

Misinformation vs desinformation – vad är skillnaden?

Skillnaden mellan misinformation och desinformation handlar om avsikten bakom spridningen av den felaktiga informationen. Så vad betyder desinformation? Det går vi igenom nu. 

• Misinformation är när någon sprider felaktig eller vilseledande information utan att veta att den är fel. Det sker alltså oavsiktligt. Personen som delar informationen tror ofta själv att den är sann.

• Desinformation är när någon medvetet sprider falsk information i syfte att manipulera, vilseleda eller skada. Här finns alltså en tydlig avsikt att lura mottagaren. 

Ett exempel på desinformation är när organisationer, stater eller aktörer sprider falska nyheter för att påverka opinionen, skapa förvirring eller destabilisera ett samhälle – till exempel inför ett val eller under en kris. 

Vad är en desinformationskampanj?

En desinformationskampanj är en organiserad och medveten insats för att sprida falsk eller vilseledande information i syfte att manipulera, påverka eller skada en person, grupp, organisation eller ett helt samhälle.

Syftet med en desinformationskampanj är:

• Påverka opinion eller politiska val

• Skapa splittring och misstänksamhet i samhället

• Underminera förtroendet för myndigheter, media eller vetenskap

• Stärka en viss aktörs makt eller bild utåt

En desinformationskampanj kan bestå av:

• Falska nyheter i sociala medier eller bloggar

• Manipulerade bilder eller videor

• Anonyma konton som sprider påståenden i forum och kommentarsfält

• Användning av bottar för att förstärka budskapet och få det att verka populärt

Exempel på desinformationskampanjer:

• En statlig aktör sprider falska artiklar om en politisk motståndare för att påverka ett valresultat.

• Konspiratoriska narrativ om vaccin sprids systematiskt för att minska tilliten till hälsoinstitutioner.

• En kampanj som påstår att en viss folkgrupp ligger bakom kriser, i syfte att öka hat och splittring.

Läs även: Integritetsintrång

Vad är fake news?

Fake news – eller falska nyheter – är information som är helt eller delvis påhittad, men som presenteras som om den vore en riktig nyhetsrapport. Syftet är ofta att vilseleda, väcka starka känslor eller påverka åsikter. Även om fenomenet inte är nytt, har det fått mer uppmärksamhet de senaste åren – särskilt i samband med sociala medier och politiskt laddade tider.

En stor anledning till att falska nyheter sprids så snabbt idag är att de ofta är mer dramatiska och klickvänliga än verkligheten. De talar direkt till våra känslor – särskilt om de bekräftar det vi redan tror på. Och eftersom många bara läser rubriker när de scrollar igenom flödet på sociala medier, hinner nyanser och fakta ofta inte komma fram.

Exempel på fake news

• USA-valet 2016 – Påven stödjer Trump

En falsk nyhet spreds på Facebook där det påstods att påven Franciskus stöttade Donald Trump i presidentvalet. Det fanns ingen sanning i detta, men nyheten delades miljontals gånger.

• Covid-19 – 5G orsakar viruset

Under coronapandemin spreds en konspirationsteori om att 5G-nätverk orsakade eller förvärrade viruset. Detta ledde till att människor vandaliserade mobilmaster i flera länder, trots att teorin helt saknade vetenskapligt stöd.

• Kriget i Ukraina – iscensatta krigsbilder

Rysk propaganda har vid flera tillfällen påstått att videoklipp från kriget i Ukraina är iscensatta med skådespelare eller att bilder är fejk – trots att de är verifierade av journalister på plats.

Vad är skillnaden mellan felaktig information och falskt minne?

Skillnaden mellan felaktig information och falskt minne ligger i hur informationen uppstår och hur den lagras eller uppfattas:

Felaktig information

Felaktig information är objektivt osann eller vilseledande information som sprids – medvetet eller omedvetet – genom till exempel nyheter, sociala medier eller samtal.

Falskt minne

Falskt minne är ett psykologiskt fenomen där en person minns något som inte har hänt, eller minns det på ett felaktigt sätt.

DoldAdress – skydd mot misinformation och ryktesspridning

Så, vi vet att misinformation lätt kan få fäste. Därför är det viktigare än någonsin att kunna skydda sitt rykte. Vi på DoldAdress hjälper till att ta bort felaktiga eller kränkande länkar från Google.

Om du blivit felaktigt uthängd eller drabbats av falsk information på nätet, kan våran avindexeringstjänst hjälpa dig att återta kontrollen över din digitala identitet. Det handlar inte om att dölja sanningen – utan att stå upp mot osanningar.